Vi gick och gick och gick. Ingen sa något, eller gjorde något. Vi bara gick och gick. Men tystnaden knöt sig i min mage och den blev bara större.

-Alice? Frågade jag försiktigt.
Hon svarade inte. Antingen ignorerar hon mig eller så hörde hon inte för att jag pratade så tyst.

Vi fortsatte gå i en hemsk tystnad. Men sen kom modet tillbaka till mig.
-Alice? Sa jag lite högre än förra gången. Men hon svarar inte, hon ignorerar mig.
-Alice? Alice, vi måste prata. Men hon vill inte lyssna. Hon går framför mig med snabba steg.
-Alice! Nästan skriker jag och tar henne runt armen och drar henne emot mig. Precis då kommer en bil och kör förbi tutandes. Jag håller hennes midja och tittar först på den förbi susande bilen och sen på henne.
-Är du okej? Frågar jag oroande.
Men hon vill fortfarande inte svara. Hon tittar ner i marken samtidigt som hon fingrar på min svarta skorta från affären.
-Alice? Sa jag och satte fingret under hakan och lyfte upp hennes huvud så vi hade ögonkontakt. Jag kunde se att hon var trött. Stora påsar vilade under hennes ögon.
-förlåt, sa hon tyst, nästan som en viskning. Jag kramade om henne hårt och hon besvarade.
-vi borde slå läger för natten, sa jag när vi hade släppt varandra. Då sken hon upp som en sol.
-jag vet vart, sa hon med ett leende på läpparna.
Hon tog min hand, beröringen fick kroppen att rysa. Hon tog mig till en sjö.
-ser du husen på andra sidan? sa hon och pekade mot två stora hus. Jag nickade.
-De är sommarstugor. Men nu på hösten står de tomma. Kom!

Vi började småspringa och det var närmare än jag trodde.
-behöver man inte nyck...
Men innan jag han säga något mer krossade Alice glas rutan och öppnade dörren inifrån.
-tada, sa hon lite uttråkat på ett retsamt sätt. Hon gick in med mig strax efter.

Huset var stort, trappan var precis framför hallen, vardagsrummet till höger och köket till vänster. Alice gick in till vardags rummet först.
-känn dig som hemma! Ropade hon efter sig och slängde upp handen i luften innan hon försvann helt.
Jag gick upp och tittade på övervåningen. Det var stort. Såg nästan större ut än nedervåningen. Jag gick in i första rummet till höger. Badrum med dusch . Dörren mittemot, garderob. Bredvid, badrum utan dusch. Och sista dörren till höger, sovrum. En stor dubbel säng stod i mitten av rummet.
Vänta! Finns det bara en säng? Åhnej.

-M! Hörde jag nerifrån. Jag vaknade ur mina tankar och gick ut till korridoren igen. Jag hörde hennes steg i trappan. Jag skyndade mig att stänga dörren. Och jag han precis innan Alice såg mig.
-kom, nu äter vi. Vi gick ner igen och in till köket. Jag tror att Alice har genomsökt köket också, det står framdukat på bordet. Hur länge stod jag där uppe igentligen, har hon hunnit laga mat på två minuter?
Vi satte oss ner och hon högg in i maten direkt. Hon tittade först på min tallrik och sen på mig.
-är något fel? Frågade hon. Och då märkte jag att jag hade stirrat på henne.
-nej, nej självklart inte. svarade jag snabbt. Tydligen för snabbt. För Alice märkte det.
-jo men säg, du är bekymrad över något. Eller hur?
Jag tittade på henne.
-Det är bara den där demonen. Hon eller han, jag menar den. Jag pustade ut.
-vad jag menar är, hur?
-hur? Hon lät chockad över mitt val av fråga.
-ja asså, jag avbröt mig. -hur kan en sån sak komma till denna värld?
-jag vet inte, svarade hon. -antar att någon är ganska sur på dig. Hon småskrattade.
-på mig? Svarade jag och spelade med. -du har inte gjort något då? Frågade jag retsamt tillbaka.
-va? Lilla söta jag? Sa hon och försökte låta chockad.
Vi skrattade så mycket att efteråt kunde vi inte äta mer.
-jag går och lägger mig, sa jag när vi satt framför TV.
-okej, svarade hon. Men lät inte bekymrad.
-em, Alice?
-ja? Svarade hon utan att vända blicken från TV
-det finns bara en säng.
-okej.
-är det okej? Hon vände huvudet mot mig.
-ja, vi är ju vänner eller hur? De orden slåg mig hårt i magen. Vänner. Men jag vet inte varför. Jag nickade som svar. Det är klart, vänner kan faktiskt dela säng. Iallafall i sånna här situationer.

Jag kunde inte sova. Jag låg vaken och tittade upp i taket. Men när jag hörde steg närma sig vände jag mig om, bort från Alice sida. Hon kom in och jag hörde att hon började klä av sig. Och sen la hon sig i sängen. Hon hade ryggen mot mig. Efter en stund somnade jag.

Jag vaknade och märkte att jag låg med armen runt Alices midja. Jag tog bort den så försiktigt jag kunde. Men det värkade inte hjälpa. Hon vaknade. Jag han precis ta bort handen och ställa mig upp. Sen kom jag på att jag bara hade mjukisbyxor som jag hade tagit på kvällen innan. Alice tittade på mig. Eller snarare granskade mig. Hon tittade först på mina bara fötter. Ögonen jobbade sig långsamt upp till min överkropp. Och sedan till mitt ansikte.
Jag skulle kunna springa fram till henne och slita av henne kläderna. Men jag måste behärska mig. Mina kinder färgades röda av mina tankar och för att jag står halvt naken framför henne.
-godmorgon, säger hon.
Men jag får inte fram ett ljud.
-sovit gott?
Fortfarande inget. Det känns som att jag ska explodera.
-bra! Skrek jag nästan. Där exploderade jag. Hon skrattade.
-vad? Vad är det som är så roligt? Frågade jag med en irriterad röst.
-du, du är så, du är så röd i ansiktet så att du ser ut som en tomat. Hon skrattar ännu mer nu.
-jasså? Ska vi se vem som är lika röd som en tomat? Sa jag med ett flin på läpparna. Jag gick mot henne och slängde mig på henne. Händerna letade sig ner till hennes mage och jag började killa den.
-sluta! Skrek hon medans hon hämtade luft mellan skratt anfallen.
-sluta!
Jag slutade. -vem är röd som en tomat nu då? Frågade jag kaxigt. Hon blängde på mig fast med ett leende på läpparna. Sedan kastade hon sig på mig och vi började brottas.

Efter en liten stund var vi helt slut och Alice satt på min mage och höll i mina händer. Hennes hår hängde ner på mitt ansikte.
-sa ju att jag kunde slå dig, sa hon kaxigt.
-jasså? Det ska vi nog allt bli två om. Och nu låg jag över henne. Vi skrattade. Efter en stund tittade jag på henne och hon tittade på mig. Jag kunde inte slita mig från hennes vackra ögon. Men när hon harklade sig, flöt jag upp till verkligheten. Jag klev av henne och tog på mig en tröja. Och hon tog på sig ett par byxor. Sedan gick vi ner för att äta frukost.

Hej! Igen! Kort uppdatering. Men jag hoppas ni gillar det! Alice är på bild idag! Har inte kommit på titel. Men jag ändrar nog det när jag har kommit på en. Tack!