052
MESSENGER
09:55 P.M.
Monty Dela Cuesta
Apple:
Dela Cuesta, nakauwi ka na? Or nasa byahe ka pa?
Apple:
'Wag mong tignan 'tong phone mo kung nagda-drive ka pa ha?
Monty:
Nope, I'm going to my friends.
Monty:
I just got here pala.
Apple:
Saan kayo? Sina Rafa?
Monty:
Yep. They're drinking. Mag-aalaga na naman ako ng lasing.
Monty:
Oop, Rafa's not drinking pala.
Apple:
Iinom ka? 'Wag kang uminom kung magda-drive ka. Masasapak talaga kita 😡
Monty:
Hahaha if Rafa's okay to drive then I think I will.
Monty:
For a change, siya naman designated driver. I've been their chaperone since freshman year.
Apple:
Okay. Basta 'wag kang uminom kung ikaw mag-uuwi sa inyo.
Monty:
Aye aye, Ma'am.
Apple:
Thank you pala kanina sa pagsama sa akin. And I know na may pera ka and all that but you didn't have to pay for our dinner. Dapat nga ako pa nagbayad kasi hinatak lang naman kita.
Apple:
Kahit pinagbayad mo ako sa tickets, okay lang naman sa akin mag KKB tayo. Ikaw nga napagod maghapon sa kadaldalan ko pati 'pag kapit ko sa 'yo hehe sorry
Monty:
Apple
Apple:
Bakit?
Monty:
It's just dinner. And I want to treat you.
Monty:
And your friends.
Monty:
They're nice people. And feeling ko welcome ako sa kanila. Though I liked it most when they told me how you were as a team leader.
Monty:
Lagi ka raw naka-angil kapag mainit ulo mo, tapos one time sa debate ninyo may nanginig sa takot nung sinasagot mo.
Apple:
'Di ko kasalanan na hindi siya nag research.
Monty:
I know. But I liked that they told
me that.
Apple:
Kasi may bala ka sa akin para asarin ako? 😒
Monty:
That and because I get to know you more.
Apple:
Kulang pa ba pinapakita ko, sige sa Monday isisiwalat ko sa 'yo lahat ng sikreto ko.
Monty:
Hmmm, I'd rather not hear OTHER stories.
Apple:
LUH WALA AKONG BAHO
Monty:
I didn't say you had one. Ikaw nagsabi niyan.
Apple:
Alam mo ikaw. . . 🙂🔪
Monty:
Hahaha
Monty:
See you on Monday.
Monty:
My friends are already glaring at me for being on the phone since I got here.
Apple:
Okay, sige. Ingat kayo pauwi mamaya.
Monty:
We will. Good night, Apple.
Bạn đang đọc truyện trên: Truyen247.Pro