Kapitel sex
"Ingen kan få dig att känna dig underlägsen utan din tillåtelse." - eleanor Roosevelt
Okända pojken
Efter att ha dammsugit köket, och resten av huset är jag äntligen klar. De tomma spritflaskorna slänger jag i påsen med de andra flaskorna för att sedan panta och ta pengarna.
Aldrig kommer pappa få de pengarna för att ta tillfället i akt och köpa mer alkohol.
Snabbt byter jag om till arbetskläderna; en T-shirt och ett par tajta jeans.
Jag trivs på bokhandeln, avslappnande. Enda stället jag kan vara mig själv. Inte behöva gömma mig, inte behöva skämmas över hur jag lever och vem jag är.
X
"Vem är du?" Undrar jag till den okända killen vid disken.
"Vem är du rättare sagt?" Undrar han
"Men svara på min fråga!" Fräser jag.
"Din värsta mardröm." Säger han med ett leende.
X
Kommentera & rösta om ni tycker det är värt :)))
Hur mår ni? Någonting intressant i erat liv som hänt? Hoppas ni är glada. Kram om ni vill.
Bạn đang đọc truyện trên: Truyen247.Pro