Kapitel 2. Födelsedagsfiranden
(Melanies perspektiv)
För att vara ärlig så är jag nog minst blyg i detta rummet.
"Vill ni göra nåt eller?"undrade jag med ett snett leende.
"Visst, man vad finns det att göra här ens?"svarade killen med svart hår och gröna ögon, Albus tror jag att han hette.
"Det finns rätt mycket att göra här, vi kan gå upp till mitt rum och göra nåt!"sa jag och dem nickade instämmande.
"Kom då!"sa jag och sprang upp för trappan.
Dem andra (förutom Sky) kom andfådda upp för trappan.
"Hur kan du vara så snabb?"undrade Rose med andan i halsen.
"Naturbegåvning? Men jag är dansare och spelar quidditch, jag tränar mugglarsporterna konståkning och fotboll, basket och jag är en person som springer mycket. Så det är inte så konstigt."sa jag och alla (förutom Sky) tittade chockat på mig (jag ville att det skulle stå choklad men det skulle bara bli konstigt då...).
"Men ska ni bara stå där eller följa med?"undrade jag och gick iväg mot mitt rum. Scorpius, Molly och jag hade våra rum vägg i vägg, så man hörde rätt bra ifrån alla rummen.
Jag knackade på Scorpius dörr tre gånger.
Tillslut smällde Scorpius upp dörren och den träffade mig i pannan. Jag vacklade bakåt, jag är inte personen som gråter ofta så jag grät inte nu.
"Herregud Melanie! Hur gick det?!"sa han förskräckt. Dem andra hjälpte mig att stå på benen.
Sky gick irriterat fram till sin jämnåriga syssling.
"Scorpius Hyperion Malfoy!"sa hon i sin lugnaste röst, även fast man hörde att den var irriterad.
"Jag mår bra!"sa jag.
"Vill du göra nåt? Vi andra tänkte göra nåt i mitt rum. Lily kan också vara med!"undrade jag med mitt allra sötaste ansiktsuttryck. Det funkar på alla.
"Visst!"sa Lily och precis stuckit upp sitt rödhåriga ansikte ovanför Scorpius axel.
"Kom med då, vi kollar med Molly!"sa jag och sprang över korridoren, som vi tre kallar det, till Mollys rum (mitt rum låg i mitten).
Jag knackade på men aktade mig för att inte få hennes blänkande vita dörr i nyllet.
(Mollys perspektiv)
Tre knackningar på min dörr fick min uppmärksamhet att riktas nån annanstans än på min klänning.
"Kom in!"sa jag och Melanie stack in sitt mörkblonda huvud i mitt rum.
"Vad är det?"undrade jag snällt,
"Vi undrar om du ville hitta på nåt, Patricia fixar lunch nu så medan det kan vi ju göra nåt liksom, och vi tänkte vara i mitt rum"sa hon och jag hajade till när hon sa vi. Jag har aldrig riktigt varit som Melanie och pratat med alla, jag är den mer blyga personen.
Hon är liksom bara "Hello, it's me, OCH JAG PRATAR MED ALLA SÅ NU ÄR VI BÄSTISAR!" utan jag är mer den som inte pratar så värst mycket med nya personer. Jag lär känna dem först och sedan pratar jag mer.
"Visst."svarade jag tyst, för jag anade att dem anda stod bakom henne.
"Bra, kom till mitt rum när du är klar, sätt på läppglanset efter att vi ätit, annars försvinner det! Sorry, jag vet inte mycket om sånt!"sa hon och stängde försiktigt dörren efter sig.
Ja då ska jag visst vara med henne nu då...
(Scorpius perspektiv)
"Lily, säg inte detta till nån men Melanie och Molly har fått plats på Hogwarts!"sa jag och hon gav mig ett lyckligt leende.
"Varför får jag inte berätta för nån?
Gillar dem inte hemundervisning?"undrade hon.
"Nja, dem är trötta på det, deras lärare är inte direkt den roligaste om man säger så.."sa jag och tänkte på deras lärare. Hon hade alltid håret uppsatt i en tofs och för tråkiga kläder, bara grått...
"Varför är hon inte rolig då?"
"Du ska få höra"
Jag harklade mig.
"Slå upp sidan 98 och läs till 134, om ni är klara med det så läser ni från sidan 986 till 1458 och gör en redovisning! Seså, slarva inte nu och skynda på!"sa jag i en imitation av deras lärare. Lily började skratta.
"Men kom nu, vi skulle väl vara med din syster, den blonda....nej vänta, båda är blonda....men den som har en beige tunika och svarta byxor....jag är förvirrad"sa Lily och jag skrattade.
"Menar du Melanie?"sa jag och flinade.
"Precis!"sa hon och vi gick ut från mitt rum.
Jag knackade på hos Melanie och hörde ett "KOM IN DÅ DET ÄR ÖPPET, VAR INTE BLYG!!" från andra sidan dörren.
Jag öppnade dörren där alla satt i en cirkel på golvet. Alla Melanies pokaler och medaljer hade hon satt på sina platser (konstigt nog, hon städar aldrig). Hon dansar alltså jäkligt bra, på elitnivå faktiskt.
"Är ni med på sanning eller konka?"undrade Melanie och alla kollade på oss.
"Hmm, jag är med, vet bara inte om denna varelsen är med!"sa Lily och pekade på mig.
"Hey! Men jag är med"sa jag och kollade surt på Lily som flinade.
"Kom hit då."sa Molly tyst och vi satte oss i ringen.
"Okej, vi"sa Melanie och pekade på sig själv och Molly "får använda våra trollstavar, så ska vi förvandla flaskan eller köra sanning eller konka som mugglarna gör?"
"Som mugglarna, jag har aldrig testat det förut!"sa Frank och alla nickade.
"Okej, jag hämtar en flaska!"sa Melanie och sprang ut ur rummet.
(Melanies perspektiv)
Jag sprang in i vårt stora vita kök. Patricia stod där och fixade lunch.
"Hej Melanie!"sa hon och gav mig ett leende samtidigt som hon skar gurka.
"Hej Patricia! Har vi en flaska eller nåt?"undrade jag och nickade.
"Nedersta hyllan till vänster, ni samlar ju på burkar och flaskor."svarade hon och jag nickade långsamt. Sedan hämtade jag en flaska och sprang upp igen.
"Vem börjar?"undrade jag medan jag satte mig ner.
"Du."svarade Molly tyst, inte så konstigt då hon är blygast av oss.
"Visst."sa jag och snurrade flaskan. Den hamnade på Johanna.
"Sanning eller konka Johanna?"sa jag med ett slugt typiskt Malfoy-flin.
Några timmar senare
"Molly, Melanie! Kom ner hit en stund?"ropade mamma och jag och Molly rusade ut ur rummet. Hon är rätt blyg, så det var nog bara en lättnad för henne att komma därifrån, men det var rätt trist för mig då vi haft riktigt kul där uppe.
Jag och Scorpius har samma humor, torr humor alltså, men det verkade alla ha så alla skrattade åt allas skämt.
"Vad är det?"undrade jag när jag och Molly satte oss på barstolarna vid köksön.
"Jo, det är såhär"började hon. "Ni har kommit in på Hogwarts!"sa hon och log glatt mot oss.
"YEEEEEES!!!"vrålade jag och hoppade omkring och gjorde rätt avancerade piruetter i köket. Jag gjorde en volt på slutet och bugade mig.
"Vad kul mamma!"sa Molly glatt. Har jag glömt att säga det så dansar båda på elitnivå och har vunnit rätt (väldigt) många priser. Hon har en danspartner som heter Taylor, som hon dansar med om hon inte dansar solo eller med sin dansgrupp.
Jag själv har fyra tjejersom jag dansar med, Emma, Linnea, Klara och Ida, eller min danspartner Zack Spencer, fast vi dansar breakdance och inte nån tråkig folkdans eller typ tango, nej tråkigt. Jag dansar solo också, det är så jag vunnit hälften av mina priser.
"Men jag ska ta er till Diagongränden imorgon, då köper vi nödvändiga saker till er som ni kan ha med, be dem andra att komma ner nu, det är middag, Mackenzie, Molly, Fredrik och James kommer hit snart samt Mr Potter och Mrs Potter. Mrs och Mr Weasley kommer hit med sina barn Hugo och Rose.
Er far ville inte att dem skulle komma hit men jag tyckte det. Seså, skynda er, tårta kommer efter maten."sa mamma och vi sprang upp igen, eftersom jag är snabbare än henne kom jag upp nån sekund före henne, och jag är en tävlingsmänniska så jag tävlar i typ allt, som i detta, det gör hon med.
"Jag vann!"sa jag glatt och öppnade dörren till mitt rum.
"Middag! Mamma har fixat så att alla gästerna kommer, Rose och Hugo kommer också!"sa jag och sprang ner igen. Sky kom före mig vilket jag blev lite irriterad på. Men det gick snabbt över. Fattar man att jag gillar att tävla?
"Gå ut till tältet, gästerna väntar där."sa mamma och vi nickade. Som planerar stod alla gäster där med stora leenden. Men Lilys och Albus föräldrar blev förvånade av att se oss. Detsamma med en brunhårig tjej och en rödhårig kille. Antar att det är dem som är Mrs och Mr Weasley (notera att jag menar Hermione och Ron och inte Arthur och Molly!).
"Hej, jag är Melanie Malfoy!"sa jag och skakade hand med dem.
"Och jag är Molly Malfoy."sa Molly tyst och skakade hand med dem.
"Och jag antar att ni är Mrs och Mr Potter och ni är Mr och Mrs Weasley."sa jag och dem nickade.
"Men kalla mig Ginny, hur kan ni heta Malfoy i efternamn lilla vän?"undrade Ginny snällt mot mig.
"Jag och Molly här, vi är Scorpius trillingsystrar."sa jag och hon nickade chockat (vill fortfarande att det ska stå choklad där...).
"Men jaja, Patricia har gjort klart maten nu, kom och sätt er!"sa jag och Molly samtidigt väldigt glatt. Scorpius som stod bredvid oss nickade glatt.
"MELANIE, MOLLY!!"hörde jag en glad röst ropa. Mackenzie. Jag vände mig hastigt om och sprang fram till henne, jag gav henne en kram och kramade om alla förutom Fredrik en kram. Jag skakade hand och presenterade mig och Molly.
"Men kom och sätt er då!"sa jag och dem gick och satte sig.
"Nämen det var länge sedan man såg er då! Grattis förresten!"sa en välbekant röst bakom oss, alltså Scorpius, jag och Molly.
"Lea!"sa vi alla samtidigt. Vi vände oss om och kramade om henne.
"Herregud vad ni två har växt! Och du Scorpius har också växt ser jag."sa Lea och kollade förundrat på oss.
"Tja, Scorpius är faktiskt 178 centimeter nu!"sa Molly och log. Hon är inte direkt blyg mot dem vi känner bra, och vi känner dem bra eftersom pappa och Lea, Iza och Liana är kusiner, och jag, Molly och Scorpius är sysslingar med Jackie, Mackenzie och Sky.
"Jag kommer strax, ska gå och prata med er mamma, vi ses"sa hon och skyndade sig iväg.
"Melanie! Grattis!"hörde jag fyra tjejröster säga och jag vände mig on för att se mina typ nästan närmaste vänner. Molly och jag är allra bästa vänner och inget kan ändra det, efter henne kommer mitt quidditchlag och Zack och sedan dessa tjejer.
"Tack!"svarade jag glatt. Jag är glad att dem inte har träffat Scorpius än, dem skulle typ få sin livs största kärlek eller nåt, tro mig, jag vet sånt! Dem är såna tjejer som kan allt om tjejsnack och smink och killar och frisyrer och bla bla bla! Ingen bryr sig! Nu säger jag inte att alla tjejer är så men dem är såna tjejer.
"Tänkte du presentera oss eller?"undrade Linnea med ett litet leende.
"Visst, detta är som ni redan vet min trillingsyster Molly..."började jag men blev avbruten.
"Vänta, sa du trillingsyster? Har ni ett till syskon?"undrade Emma med en konstig ton i rösten.
"Ja, vår bror Scorpius."svarade jag med ett leende.
"Kan du presentera oss då?"undrade Ida snällt, man kan väl säga att det är vi som kommer bäst överens.
"Okej, Scorpius! Kom hit och hälsa!"skrek jag och Scorpius sprang fram till oss. Tre fjärdedelar av tjejerna formade sina munnar till varsitt 'O' och jag flinade. Emma bara log.
"Sorry tjejer, han har flickvän!"sa jag och dem ruskade till sig, Scorpius bara rodnade lite för att jag avslöjade det.
"Hej, jag är Scorpius, Melanies och Mollys bror."sa han och rodnaden avtog och han klistrade på ett leende (bara jag som ser framför mig hur Scorpius tar fan ett limstift och limmar fast ett leende?😂😂😂).
"Hej, jag är Emma!"sa Emma glatt.
"Linnea"sa Linnea.
"Klara"sa Klara och log.
"Ida"sa Ida.
"Molly! Sluta vara så blyg och hälsa lite du med!"sa jag och drog med Molly fram till Emma, Ida, Klara och Linnea.
"Hej, jag är Molly."sa Molly tyst och gömde sig bakom mig. Hon är nog den blygaste personen jag träffat. Jag suckade men log sedan mot henne.
"Det är mat om några minuter, kom och sätt er!"sa jag och vi gick och satte oss. Jag satte mig bredvid Sky och Molly (alltså min syster och inte Molly Weasley).
Jag tog för mig av maten som låg på bordet.
När alla ätit klart reste mamma sig upp och klingade sin tesked i sitt glas. Alla tystnade och tittade på henne.
"Idag fyller tre speciella personer år. Grattis till Scorpius, Melanie och Molly på födelsedagen!"sa mamma och alla applåderade.
Pappa kom ut med en tårta och glass. Men han hade också med sig chokladsås och strössel. Vänta lite...CHOKLAD!!!
Molly, Mackenzie och jag vände snabbt våra huvuden mot pappa som förvånande log.
"Min..min...min...min...min..."viskade alla tre medan vi stirrade på chokladsåsen.
"Okej, Mackenzie, Molly och Melanie, vi säger detta en gång, ät inte upp all chokladsås eller ta allt på glassen, spara lite till oss andra."sa mamma klart och tydligt och Molly, Mackenzie och jag såg surt på henne.
Jag tog glassen från mitten av bordet. Jag la glass i min skål och hällde på lite chokladsås (med andra ord, typ JÄTTEMYCKET!!!).
"Varsågoda."sa pappa och alla tog för sig av allt.
5 timmar senare
(Mollys perspektiv)
Paketen var nu öppnade och jag hade fått många jättefina saker. Bland annat en smyckeskrin med kristaller som lås, ett halsband, en ny dagbok, nya dansskor (tack och lov, mina gamla är utslitna som sjutton), massa godis och sist men absolut INTE minst...CHOKLAD!!!!
Jag stod nu i mitt rum och tvättade bort sminket på ögonen. Detta var faktiskt en riktigt bra födelsedag, fast dock inte den mest fantastiska, den var förra året iallafall.
"Molly, klackar är halv tolv (jag vet, rätt tidigt, för vissa då (alltså rött tidigt för mig hehe, men jaja), dags att sova, kan du be Melanie stänga av musiken? Hon övar på sin nya dans om du undrar"ropade mamma.
"Visst."ropade jag tillbaka. Mina steg styrde jag mot Melanies dörr och öppnade dörren försiktigt. Hon märkte mig tydligen mitt i ett hopp och föll ner på marken. En knackning från hennes arm hördes. Hennes ansiktsuttryck ändrades snabbt och hon höll för sin handled.
"Herregud Melanie! Hur gick det?"undrade jag förtvivlat.
"Jag mår bra! Jag mår bra, undra inte nåt!"sa hon lite stressat.
"Men din arm, den är ju blå!"sa jag och pekade på hennes arm som var lite blålila.
"Jag mår bra!"sa hon och stängde av musiken med andra handen.
"Nej, vi går till mamma!"sa jag och tog tag i hennes handled. Men tydligen fel för hon kved till.
"Oj förlåt Melanie!"sa jag och tog ner henne till mamma.
"Men herregud Melanie! Vad har hänt med din handled?!"sa pappa när jag kom ner till vardagsrummet med Melanie bakom mig.
"Vart är mamma?"undrade hon utan att svara på pappas fråga. Han pekade mot köket. Vi nickade och gick dit.
"Men gumman, vad har hänt med din handled?!"undrade mamma oroligt.
"Jag halkade bara"
Det var en bra sak med Melanie, hon anklagade inte personer, inte ofta iallafall. Mamma satte sin trollstav mot Melanies handled och den blålila färgen försvann.
"Tack"sa Melanie och gav mamma en kram.
"Godnatt, se till att sova nu, ni ska upp vid nio imorgon för att åka till Diagongränden"sa mamma och kramade om mig.
"Godnatt"svarade jag och Melanie samtidigt och sprang upp för trappan.
"Godnatt Melanie"sa jag och kramade om henne.
"Godnatt"svarade hon och kramade tillbaka.
Jag gick in i mitt rum och satte på min pyjamas. Jag la mig i min säng och drog mitt ljusrosa täcke upp till hakan.
Jag somnade med ett leende på läpparna.
Hej!
Andra kapitlet! WHOOP WHOOP!!
Nej men Lovisa7711 lägger upp nästa kapitel om några dagar tror jag...ska fortsätta äta chokladsås med glass (notera att jag skriver chokladsås först, jag gillar choklad...tror man förstått det😂😂😂) med en gaffel (älskar gafflar också för den delen...), vi hörs!
Maja💕
Bạn đang đọc truyện trên: Truyen247.Pro