Chào các bạn! Vì nhiều lý do từ nay Truyen2U chính thức đổi tên là Truyen247.Pro. Mong các bạn tiếp tục ủng hộ truy cập tên miền mới này nhé! Mãi yêu... ♥

44

Richard

I knew it. Sinasabi ko na nga ba. May mga tao talagang walang magawa sa buhay. Dei is a very good person and she does not deserve such treatment. I made sure na pagbabayaran nila ang ginawa nila kay Dei.

Dei was unconcious for 30 minutes. It was the longest minutes of my life.  I saw her condition. Kumuha ako ng cotton swabs and dipped it sa water para linisin ang mukha niya na puno ng lipstick na kagagawan nung isang babae na sabi ng kaibigan ni Dei na si Sheena na Rita pala ang pangalan. Siya yun may hawak sa  mukha ni Dei habang sinasabunutan ang Love ko. Galit na galit ako. How can a Catholic School like St. Mary would allow their students to bully the helpless students.

I talked to one of Dei's professors and she confirmed that the three bullies are being expelled from school. They are not allowed again to go school. They were to transfer sa ibang college. The professor also said that their parents are being summoned to fetch their daughters. Dei's parents learned about what happened and immediately went to the Dean's office. They wanted an explanation.

I pity Dei. Wala naman siyang masamang ginagawa sa kanila pero ganun ang gagawin nila sa kanya. I felt responsible din. I learned from Sheena na naiinggit ang tatlong babae kay Dei dahil boyfriend niya ako. How could they be that horrible and savage just because of mere jealousy when in fact wala silang karapatan.

I stayed at Dei's side, til' she opened her eyes. She cried and hugged me. Awang-awa ako sa girlfriend ko. I did assure her na napatalsik na ang tatlong bully sa school so they won't bother her anymore. But she told me she was scared.

Nang pumasok ang  Mommy at Daddy niya ay lalong napahagulgol si Dei.

"Mommy, Daddy gusto ko ng umuwi. Ayoko na dito."

"Dei, anak uuwi na tayo. Don't cry na baby. We're here. We will make sure na hindi na mauulit iyon." Her Mom assured her.

"May masakit ba sa baby ko? Stop crying na Dei. We'll go home na. We asked your Dean kung pwede ka munang maghome study for the mean time. Alam kong natrauma ka."

"Dad, gusto ko munang magpahinga. Papasok pa rin po ako."

"Okay ka lang ba? Are you sure?" Her Dad asked her.

"Opo, Daddy. Ayoko munang pumasok today and tomorrow. Gusto kong kalimutan ito."

"You want ba na pumunta tayo sa hospital? Baka may masakit sayo?" It was me who asked.

"RJ. No need. Ipapahinga ko lang ito. Gusto kong maging matapang sa sitwasyong ito. I won't let it affect me. Ayoko na."

"Sige, anak. RJ, please assist Dei. Iuwi na natin siya."

"Sige po Tita. Tara Dei."

"Wait, Sheena, thank you ha."

"Wala yun,Dei. Ako pa, kaibigan mo ako. Magpagaling ka. Please go back to school. Mamiss kita."

"I will. Thank you. Nga pala, Mom, Dad, RJ, si Sheena nga pala. New friend ko."

"Nice meeting you po, Sir, Mam. RJ magkakilala na kami."

"Salamat Sheena sa tulong mo sa anak namin ha. Kundi mo pala sinundan si Dei sa CR na yun malamang kung ano pa ginawa nila kay Dei."

"Walang anuman po iyon, Sir. Basta po para kay Dei. Mabait pong tao yang anak ninyo."

"Sheena, salamat ha." Sabi ko.

"Wala yun. Basta alagaan mo yang girlfriend mo ha. Mabait yan."

"Hindi mo na kailangan sabihin kase gagawin ko yun. Paano, iuuwi na namin muna si Dei."

"Bye, Sheena."

"Bye, Dei."

We brought Dei home. I stayed at her side til she finally slept. Ayoko munang iwan siya, gusto ko siyang bantayan. I don't want anyone or anything to scare her or instill pain in her. Kita ko kase sa mga mata niya yun pagkabalisa. I know may malaking effect yun sa kanya and I'll make sure na papawiin ko yun lungkot sa kanya. I love this woman so much.

A/N Short for tonight muna. Bukas uli. I have drafts already. Irevise ko lang. Thanks for the votes ha. Well appreciated po, dear readers

Bạn đang đọc truyện trên: Truyen247.Pro