"Kan vi inte göra något?", suckar jag fram och tittar runt på mitt squad som sitter vid det ljus gula bordet. Alla har blickarna nere i sina mobiler och det är över trettio minuter kvar tills håltimmen är slut. "Som vad?" Suckar Emil fram och tittar upp från hans mobil för att kunna möta mina blåa ögon. Jag säger inget, utan bara tittar på honom och så småningom skakar han på huvudet så att hans ljusahår flyger fram och tillbaka innan han vänder tillbaka blicken till mobilen. Jag fortsätter att studera honom, hans tydliga käkben som jag och Vanessa har sagt är goals så många gånger, hans ljusahår som han borde klippa snart och resten av kroppen som ser helt perfekt ut. Han är muskolös, runt en och åttiofem och super snäll.

I vanliga fall hade jag gjort som de andra, suttit med mobilen i näsan. Men idag är det ingen vanlig dag, utan det är en extremt tråkig dag.

Zebbe som sitter bredvid mig är precis lika inne i mobilen som de andra, ett finnutligt leende placeras på mina läppar innan jag snabbt som ögat tar tag i hans mobil. Han ger mig en förvirrad blick innan jag sätter av. Mina fotsteg ekar i korridoren när jag springer igenom på väg mot trapporna och ett irriterat rop hörs ifrån Zebbe: "Zandra! För guds skull ge dig!" Jag hör även Vanessa mumla något om att han borde börja springa om han vill ha tillbaka sin mobil. Några sekunder senare så hörs inte bara mina fotsteg, utan även Zebbes.

Jag dundrar nerför trappan med blicken på mina converse och mobilen hårt i handen. När det är tre trappsteg kvar så gör jag ett litet hopp och springer vidare i korridoren, fast på våning två. I bakgrunden hör jag Zebbes steg som kommer närmare och närmare.

Jag ökar farten och den röda skjortan som är knyten runt midjan fladdrar i luften, samtidigt som jag rundar ett hörn och närmar mig våning ett så krockar jag i en vägg. Vafan, det ska inte vara en vägg där. Jag flyger ner på rumpan och Zebbes mobil glider ut ur handen. Min blick fastnar på ett par marinblåa converse och fortsätter sedan vandra uppåt. Ett par jeans, en nästan osynlig snopp, en snygg åtsittande tröja som gör att man ser lite muskler och ett flin. Glöm allt jag nyss sa.

'''
Sorry för stavfel
Här är ett litet smakprov på en framtida bok. Har ni lust att säga vad ni tycker? Ge kritik.